Mitt i den sista köldknäppen för vintern, med temperaturer neråt 15 minusgrader, var vi ett gäng bussförare från Nyboda och Gubbängen med anhöriga som drog iväg på semester till värmen på Kuba.

Efter ca 14 timmars flygresa (med mellanlandning på de Gaulle-flygplatsen utanför Paris) så landade vi vid 16-tiden den 26 mars i Havanna. Från flygplatsen fortsatte vi i minibuss till vår inkvartering i ett Casa Particular (typ Bed & Breakfast) nära legendariska Hotel Nacional i stadsdelen Vedado. Just ankomstkvällen och dagen efter var väl värmen inte så anslående (dock ca 30 grader varmare än i Stockholm…). En annan besvikelse första kvällen var restaurangbesöket på La Roca i grannskapet. Den Filet Oscar som flera beställt var inte en angenäm upplevelse, och detta gav en lite besk start på vistelsen.

Calle 23, Vedado

Det hela rättade dock till sig redan nästa dag då vi efter att ha delat upp oss under dagen med olika aktiviteter; rundtur i Habana Vieja med diverse inköp eller promenader på annat håll, valde en betydligt bättre restaurang för kvällens middag. Den inledde vi f ö med varsin Mojito. Det skulle det senare bli fler av… 

På Kuba finns förutom statliga, även privata restauranger, s k Paladares, drivna av familjer i, eller i anslutning till, deras hem. Dessa matställen är oftast de bättre och det var ett sådant vi nu valde.

På lördagskvällen hade vår reseledare Osvaldo föreslagit ett besök på Club Tropicana. Så dit for vi i taxi och beskådade baletten. En annorlunda upplevelse! Söndagen ägnade L, A och undertecknad åt sol o bad på Playa Sta Maria efter utfärd med svårfunnen buss à 40 centavos (2.75:-) turen…

Studies, work, guns. Havana.

Vår reseledare Osvaldo med tidigare erfarenhet från researrangemang sydde ihop ett par utflyktspaket åt oss. Det första gick via Grisbukten, Playa Larga, städerna Cienfuegos och Trinidad för att avslutas i badparadiset Varadero.

Vi samlades utanför Hotel Nacional på tisdagsmorgonen, presenterades för vår guide Gustavo och äntrade minibussen för den stundande fyradagarstrippen. Ute på den något bristfälliga Autopista Nacional, A1 (kanske jämförbar med vägarna i Söderort efter årets vinter…) stannade vi efter en stund vid ett vägkafé där vi fick en bit sockerrör som tilltugg till kaffet. Plus möjligheter att köpa souvenirer, som Che Guevara-T-shirts, cigarrlådor och rom…

Efter en bra lunch på Zapatahalvön och en god historielektion av Gustavo om invasionen i Grisbukten 1961, så besökte vi Unescos biosfärreservat Ciénaga de Zapata Parque Nacional., där vi åkte snabbgående båt genom träskkanalerna till Guamá med uppbyggd indianby (de numera utdöda Tainos) samt kollade en krokodilfarm.

Första kvällen avslutades på trestjärnigt beachhotell i Playa Larga, där den snabbt mörknande men ljumma kvällen tillbringades med bl a cigarrökning…

Nästa dag färdades vi till den vackra staden Cienfuegos där vi efter lunch på seglarklubben gjorde en båttur i bukten utanför stan. Ytterligare ett beachhotell nästföljande natt. Nu All inclusive med färgade plastarmband för att få mat och drinkar…

Den ursprungliga resplanen dagen efter erbjöd endast ett tretimmarsuppehåll i 1700-talsstaden Trinidad för vidare färd mot Varadero. Men L och jag valde istället att stanna kvar i Trinidad, upptäcka staden och söka natthärbärge för att sedan ta bussen tillbaka till Havanna nästföljande dag.

Trinidad

Vi gjorde tydligen rätt, enligt uppgifter från de övriga om mörklagda hotellrum med mögeldoft och noll service från personalen (Fast Piña Coladan på stoppet vid bron på hemfärden var tydligen överlägsen alla andra...).

Meanwhile in Trinidad så fick vi nästan genast ett boende i ett rosa Casa Particular med fem meters takhöjd. Efter inköp av bussbiljetter, vandring i värmen på stan och vila, tillbringades kvällen med middag, mo-jitos och mycken livemusik fram till småtimmarna.

Dagen efter steg vi, efter ytterligare stadsvandring, på bussen för en sextimmarstur tillbaka till Havanna.

Sista lördagen på ön var vi på närbelägna, klassiska Hotel Nacional. Här regerade maffian under Meyer Lanskys ledning på 40- och 50-talen, och här har bl a Frank Sinatra bott och uppträtt (men Nat King Cole portades 1956 för att han var svart…). Vi bevistade en spelning med Orquesta Aragón. En proffsig och bitvis svängig storbandsversion av kubansk populärmusik, med musiker som var ”inbjudna” av (men hade ett oklart samband med) gänget i 90-talssuccén Buena Vista Social Club.

Malecón med Hotel Nacional i bakgrundsdiset

På måndagen var det dags för den andra och sista utflykten. Återigen samlades vi kring vår guide Gustavo i en minibuss för att bege oss västerut mot Viñalesdalen. Först dock ett stopp i byn och naturreservatet Las Terrazas, där man efter tidigare ”avskogning” framgångsrikt återplanterat stora mängder träd och nu sysslar mycket med ekologisk odling

Även Las Terrazas är ett av Unesco klassat skyddat biosfärreservat. Här fick vi information om området och hur det fungerar, vi drack av Doña Marias goda kaffe, tog ett svalkande dopp i floden och åt en delikat lunch bestående av majssoppa och Ropa Vieja (gamla kläder), en god kubansk kötträtt, i skuggan på en altan i skydd från den brännande solen.

Efter detta avstressande uppehåll på kanske fyra timmar så fortsatte vi mot slutmålet för dagen, hotellet Los Jazmines med vidunderlig utsikt över tobaksfälten i och bergen runt Viñalesdalen.

Valle de Viñales.

Valle de Viñales

Här tillbringade vi så resten av eftermiddagen, på hotellbalkongerna eller vid poolen, innan det var dags för en hyfsad middagsbuffé, och senare en eftersittning under stjärnorna i anslutning till baren.

Nästföljande dag hann vi bl a med ett besök på ett tobaksplantage och fick en lektion i cigarrullning. På återfärden mot Havanna besökte vi även Jardín Botánico Orquideario Soroa med ett otal vackra orkidéer från Kuba och resten av världen.

Un guajiro que cultiva Tabaco y produce puros

Sista kvällen hade vi planerat att gå och lyssna på lite bra musik. Förslaget om hippa Casa de la Música i centrala stan röstades ner till förmån för showen på 25:e våningen på Hotel Habana Libre. Tyvärr, var nog det allmänna omdömet, för detta var inte kul. Ett ordinärt salsaband på kanske tio personer försökte förgäves peppa upp ungefär dubbelt så många i publiken. Men utsikten över stan var fin…

Sammanfattningsvis om resan och resmålet kan sägas:

• En häftig och spännande upplevelse med en annan kultur och ett annat folk. Samt sol och värme!
• Havanna är en dieselavgasfylld, bullrig och fascinerande stad; Malecón, Habana Vieja, Hotel Inglaterra…
• Musik och rom: Överallt finns ett band som spelar (Guantanamera, Bésame Mucho, Chán Chán…). Och överallt en bar som säljer romdrinkar. Överallt...
• Turismen som på allvar satte igång på 90-talet har hunnit en bit. På gott och ont. Kubas dåliga ekonomi, sen Sovjetunionens fall med dess stöd, har till en del stärkts. Det är ett kontrollerat samhälle men landet har börjat öppnas upp.
• Servicenivån är ibland påfallande låg. Maten inte heller alltid en höjdare, även om bra ställen finns.